Marstorps mat växer år för år både i mängden grönsaker som odlas och antal prenumeranter som får våra grönsaker. Det är roligt med alla nya prenumeranter samt ni som läser bloggen och följer oss på facebook. För er som inte varit med oss sedan start kommer här en liten presentation av gården och bönderna.

Vi som driver Marstorps Mat är Jakob Lidström och Albin Holmgren. Vi bor i byn Tvärålund fem mil inåt landet från Umeå. Albin, som också arbetar som arkitekt, har brunnit för grönsaksodling ända sedan han flyttade dit 2010. Något år tidigare hade Jakob, som också är fysioterapeut och yogalärare, flyttat ut till Tvärålund och det delade odlingsintresset ledde inom kort till vänskap och samarbete. Från början handlade det om självhushållning men sedan 2014 har vi sålt grönsaker som ett företag.  Vi odlar sådant vi själva vill äta och har ett brett sortiment av grönsaker. Att själva äta god och nyttig mat med gott samvete är en viktig drivkraft för oss. Vi producerar mycket grönsaker på ganska liten yta och det mesta arbetet är manuellt. På friland odlar vi till exempel morötter, broccoli och spenat.

I våra växthus dras det upp plantor på våren. Under sommarmånaderna odlas bland annat gurka där och på hösten fylls det med härdiga bladgrönt. Vi är måna om att jorden vi odlar i ska må så bra som möjligt. Kompost, gröngödsling och täckodling gör att både daggmaskar och grönsaker trivs. Jorden vi lämnar efter oss ska vara bättre än när de kom. Med grönsaker från oss på Marstorps Mat kan du som konsument vara säker på att få grönsaker som näringsrika, giftfria och goda.

Marstorps mats mål är att odla grönsaker med respekt för människor, djur och natur. Grunden för våra odlingar är en vilja att själva äta god och nyttig mat med gott samvete. Vi vill också gärna dela skörden med fler. Vi tror att det är viktigt att vi som odlar maten och du som äter den kommer närmare varandra. Undrar du något om hur vi odlar är det bara att höra av dig!

Bönder har ibland ett rykte om sig att vara konservativa, tråkiga och kanske lite bakåtsträvande. Jag får känslan av att en del bönder ser sig mer just som “bönder” än som företagare och entreprenörer. På marstorp brukar vi däremot kunna vara lite nöjda med att vi allt känner oss mer som “företagare” än “bönder”. Vi gillar innovation, att utveckla nya produkter och kundlösningar, utveckla verksamheten och alltid vara först med det senaste gällande tekniska lösningar och redskap. Nog kan det vara så att just det tänket också har hjälpt oss att hamna där vi är idag. Vår affärsmodell är en prenumeration på grönsakslådor direkt hem till kundens dörr. Det här är en ganska ny och oprövad nisch inom grönsaksodling i Västerbotten där vi sköter allt från produktion, utformning av innehåll och utseende på lådorna, leverans, reklam, försäljning och kommunicerar med kunderna. Upplägget skiljer sig en del ifrån hur många bönders verksamheter har sett ut. Min mormor mjölkbonde som aktiv. Arbetet skedde på gården och närliggande åkrar och de gjorde allt som behövdes för att djuren skulle må bra och kunna producera mjölk av högsta kvalitet. Efter mjölkningen kom sedan mjölkbilen och hämtade mjölken. I jämförelse med detta spänner en verksamhet av den typ som marstorps mat har över fler delar och för ett nytt upplägg behövs innovation och nytänkande.

Marstorps mat är ett litet företag som omsätter knappt en miljon om året. Vi verkar i en bransch med små marginaler, det är svårt att gå med vinst och att kunna ta ut en rimlig lön för allt arbete vi utför. Utveckling och innovationer behövs och kan ge ökat lönsamhet på sikt. Men innovation och förändringar kostar också i tid, energi och resurser. Något vi fått lära oss med åren är att vi inte kan säga ja till alla troligen briljanta idéer vi får. För kanske en sådär fem sex år sedan hade vi exempelvis höns och tuppar för ägg och kött, vi hade grisar, vi odlade på friland men hade också växthus och försökte oss på tomater, chili, paprika, kryddor och kalebass (!). Verksamheten var spretig och vi hade inte tillräckligt med kunskap eller erfarenhet för att driva alla delar på ett rationellt och effektivt sätt. Det var roligt med alla olika spännande projekt men för att företaget ska vara långsiktigt hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv krävs det att man tänker till lite. Vi har kommit fram till att vi behöver fokusera på marstorps kärnverksamhet som är frilandsgrönsaker. Men även inom det området finns det såklart många olika idéer, metoder och innovationer att utforska. Ska vi prova tjugoelva nya sorters asiatiska gröna blad i år? Kanske är det mer rationellt att ha sjuttiofem centimeter breda bäddar istället för sextiofem? Borde vi inte byta ut samtliga odlingsredskap eftersom vi har hittat häftiga, supereffektiva prylar på AliExpress? Ska vi leverera grönsakerna i egenbyggda lådor av plywood med ett retursystem? Även om många idéer kan vara väl så goda och vettiga så innebär nya innovationer alltid en kostnad. I takt med att vårat lilla företag växer så kostar också förändringar mer och innebär en högre risk jämfört med för några år sedan. En helt ny metod för att rensa ogräs som inte blir som man tänkt sig på en 0,1 ha stor odling får andra konsekvenser jämfört med på 1 ha.

De senaste åren har vi därför fått lägga band på oss själva. Vi lovar varandra att nästa säsong allt ska bli lite tråkigare. Tråkigare för att vi tycker att innovation och och utveckling är bland det roligaste med att driva företag, men ändå tråkigt i en positiv bemärkelse. Tråkigt som i konservativt, konservativt som i mer förutsägbart, stabilt och tryggt. Sanningen är att vi behöver mer förutsägbarhet och stabilitet för att kunna överleva som företag. Målet är att fortsätta vara ett kreativt och uppfinningsrikt företag som är med och driver utvecklingen inom lokal matproduktion framåt. Men vi har kommit till insikt om att vi inte kan förverkliga allt på en gång. Vi behöver hålla tillbaka en aning och fokusera på kärnverksamheten och att få den mer lönsam, förutsägbar och stabil över tid. Det kan innebära att det kanske inte blir lika många nytt och spännande inför varje säsong. Ibland är det bäst att göra som man alltid har gjort för att det har fungerat förr. Vi behöver helt enkelt bli lite mer bönder och lite mindre företagare.

På marstorps mat odlar vi sådant vi själva vill äta med hänsyn till djur och natur. Det innebär bland annat att vi följer många principer inom ekologisk odling, exempelvis så använder vi inte mineralgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Just frågan om näringstillförsel inom ekologisk odling har aktualiserats i media senaste tiden.

I Västerbottenskuriren gick det i februari att läsa om en studie från AgriFood economics centre som visar att en flaskhals för att öka produktionen i svenskt ekologiskt jordbruk är tillgången till stallgödsel. Eftersom mineralgödsel inte är tillåtet är ekologiska odlare idag beroende av gödsel från exempelvis nöt och höns-produktion. Idag råder det brist på stallgödsel i Sverige vilket försvårar för ekologiska jordbruk. För att kunna öka tillgången skulle det krävas mer djurproduktion i Sverige, men som bekant är djurproduktion en resurs och energikrävande verksamhet som också får konsekvenser för miljön. Ett dilemma blir att det verkar krävas ökad djurproduktion för att kunna odla mer svenska ekologiska grönsaker.

Ett dilemma blir att det verkar krävas ökad djurproduktion för att kunna odla mer svenska ekologiska grönsaker.

I en debattartikel publicerad i Västerbottenskuriren nu i mars belyser Torbjörn Wennebro just detta problem. Enligt Wennebro kollapsar det ekologiska jordbruket utan tillförd näring från gödsel producerat på konventionella gårdar. Man skulle kunna hävda att mineralgödsel enbart tar en omväg via konventionellt jordbruk innan det hamnar på en åker där det växer ekologiska grönsaker. Det finns dock exempel på ekologiska gårdar med djurproduktion och vallodling som kan klara näringsbehovet mer eller mindre på egen hand. För de flesta grönsaksbönderna som vill odla utan mineralgödsel finns det idag däremot få alternativ till att köpa in stallgödsel från en konventionell gård eller exempelvis köpa pelleterat hönsgödsel.

Hur gör vi på marstorps?

Med detta i åtanke kan man fråga sig om ekologiska grönsaker verkligen är bättre än konventionellt odlade ur ett hållbart näringsperspektiv? Lurar vi oss själva när vi gödslar med ekologiskt biofer (gjort på animaliska restprodukter)? Kan vi lika gärna köpa konventionellt mineralgödsel? Jag tycker inte att det är en jätteenkel fråga att svara på. Ett grundläggande och rimligt antagande är att vi måste tillföra minst lika mycket näringsämnen som vi plockar bort ifrån våra åkrar i form av skördade grönsaker. Den här näringen måste komma någonstans ifrån. Idag gödslar vi på marstorp med ekologiskt biofer samt köper stallgödsel från en konventionell bonde i byn. Det är nog ungefär så det ser ut för de flesta grönsaksbönderna. Vi är dock inte helt tillfreds med den här lösningen och tycker att det borde kunna gå att tillgodose åkerns näringsbehov på ett något mer hållbart vis.

Ett grundläggande och rimligt antagande är att vi måste tillföra minst lika mycket näringsämnen som vi plockar bort ifrån våra åkrar i form av skördade grönsaker.

Kompost lösningen på alla våra problem?

I år kommer vi att börja experimentera med något som vi har funderat på egentligen sedan vi började odla. Vi har dock tidigare haft svårt att se hur vi skulle gå tillväga rent praktiskt. Ambitionen är att börja tillverka egen kompost i större skala. En förutsättning är lite större arealer, säg åtminstone fyra gånger den yta du odlar grönsaker på för att framställa kompost. Det krävs också en del maskiner för att det ska vara praktiskt genomförbart. Tanken är att vi vill göra som bönder har gjort i alla tider och samla in biomassa från omkringliggande marker som med tiden blir ängar då de slås regelbundet utan att gödslas. Biomassan, eller gräset, slår vi med slåtterkross och samlar upp med en självlastarvagn. Vi gör stora limpor som vi vänder och kör genom gödselspridare vid några tillfällen. Vid behov vattnar vi och ser till att hålla liv i de biologiska och kemiska processerna som behövs för att skapa en perfekt kompost. Komposten använder vi sedan både för att tillföra näring och som jordförbättrande material i grönsakslanden. Ja, så är det i stora drag tänkt att det ska gå till. Målet är att nyttja den näring som finns i jordarna runt omkring oss och samtidigt som vi samlar in biomassa som blir till gödsel för grönsakerna så kan vi förhoppnings skapa andra värden i form av ökat biologisk mångfald i ängsmarker. Vi ser mycket fram emot att börja arbete med det här projektet i år och hoppas att det kan bidra med en pusselbit för att skapa ett mera hållbart svenskt jordbruk.

/Jakob på marstorp