albin

24 inlägg

såmaskinen

Det enklaste sättet att gå från ett frö till en fin planta är att stoppa fröet i jorden och hoppas på det bästa. Det brukar kallas för direktsådd. Alternativet är att så fröet i en kruka av något slag och låta fröet gro och växa till sig där med optimala förutsättningar för att när plantan blivit stor och fin plantera den i jorden. Vi använder ofta plantering för att få jämna plantor och tidig skörd men bland annat morötter är näst intill omöjligt att dra upp som plantor. Direkt när moroten gror skickar den iväg en mycket tunn rot långt neråt och om den stöter på hinder blir det inte några fina morötter. Därför direktsår vi morot.

I år har vi en ny såmaskin som vi är riktigt nöjda med. Den kan så tre rader samtidigt. På bilden här ovanför använder vi två rader. I de genomskinliga behållarna fyller vi på med fröer och längst ner i dem finns ett hjul som roterar och plockar upp fröerna.

Här ser ni några varianter på hjul för olika fröer. Till vänster ett hjul för lite större frön och till höger ett för lite mindre. Vi använder en 3D-skrivare för att skriva ut hjul som passar just våra frö. Olika grödor har olika storlek och form på fröna och även mellan olika leveranser kan fröna skilja ganska ordentligt.

Sen är det bara att vandra upp och ner för åkern. På en halvtimme har vi sått 30 000 frön!

Sen gäller är det bara att vattna och vänta.

Löksättningen

Vi odlar en hel del lök. I år har vi satt ca 50kg av vardera gul och röd sättlök. Nu ska de få växa till sig och till hösten blivit betydligt större. Vi har ända sen vi började odla satt löken för hand men i år blev det verkligen tydligt att det tar för lång tid när vi kommit upp i de mängder vi har nu. Många lökar blir det!

Vi sätter löken i två rader med 20 cm mellan och 5 cm mellan lökarna. Bäst resultat blir det om spetsen är precis i jordytan.

Vårbruket

Nu har vi varit igång en på allvar i en dryg månad. När vi började arbetet på riktigt 10 maj låg det fortfarande snö kvar.

Det första vi måste ta tag i på våren är vårbruket. Det kallar vi också för jordbearbetning. Det ska ta oss från en ganska stökig jord med mycket växtrester kvar från förra året till en fin och välgödslad yta att så eller plantera i.

Vi slår ner stolpar i för att markera gångar, fält och åkrar. I år har vi gjort ett nytt system med lite kortare bäddar med gångar emellan. 7 bäddar bildar ett fält och mellan vartannat fält ligger bevattninglinor.

Vi hoppas att det här systemet ska göra odlingen mer överskådlig och lättarbetad. (förra året hade vi rader som var uppemot 100 meter långa. Det blir långt att gå och tärande för själen att rensa så långa morotsrader!)

Vi gödslar med stallgödsel från en grannbonde. I år spred vi närmare 80 ton gödsel. Den sprider han på vår åker med sin gödselspridare. Den är egentligen mer anpassad för vallodling. Till nästa år hoppas vi ha hittat en lösning där vi inte behöver köra med så tunga ekipage på jorden.

det går snabbt med en stor traktor

Efter gödslingen går vi över ett varv eller två med jordfräsen för att mylla ner gödseln i jorden.

Men innan vi riktigt får komma igång med fräsningen är det förstås alltid saker som behöver justeras och lagas. Hjul som lossnar, växellådor som rasslar och jordfräsar som behöver justeras bredd på.

som vanligt är det något som måste skruvas. Här genomgår jordfräsen en omfattande operation.
10,13,16,17 och 19mm är de vanligaste nycklarna.

förnuft och snusförnuft

Ska vi fortsätta fundera kring det här med ekologisk odling, nu när debatten ändå är i full gång i VK?

Jag läser Torbjörn Wennebros replik i VK och den här texten är ett försök att förstå vad det är som ljuder falskt i mina öron. Jag är inte rätt person att ifrågasätta de siffror som Torbjörn använder på ett direkt sätt, det finns det andra som är bättre lämpade att göra. Däremot kan vill jag gärna fördjupa det som skrivits på ett filosofiskt plan.

Det missljud jag hört när jag läst Torbjörns text handlar kommer från allt för trånga systemgränser. Torbjörn skriver att “jordbrukets uppgift är inte att producera biologisk mångfald, jordbrukets uppgift är att producera livsmedel”. Det är ett klassiskt exempel på externaliserade kostnader. På något vis tänker sig skriftställaren att den biologiska mångfalden ska hanteras någon annanstans, utanför jordbruket. Vem som ska stå för de kostnaderna är något oklart. Torbjörn gör ett stort nummer av att konventionell odling har högre avkastning än ekologiskt odling. Det är ett påstående som säkert är sant – sett i ett snävt perspektiv. Avkastningen per ytenhet är lägre i ekologisk odling. Flyttar man ut systemgränserna och inkluderar sådant som Marockansk fosforsbrytning, energiåtgången vid tillverkning av kvävegödsel och ökad miljöstörning genom bekämpningsmedel är det inte lika självklart vad som är mer förnuftigt.

Arne Naess är en av mina stora filosofiska inpirationskällor. Han var bland annat en stor inspirationskälla för det tidiga miljöpartiet. Ett begreppspar jag ärvt av honom är förnuft och snusförnuft. I Naess värld (och i min) är något förnuftigt om, och endast om, det står i samklang med våra djupaste värderingar. Snusförnuftigt är sådant som är förnuftigt enbart sett i ett snävt och tekniskt perspektiv. Om det är trångt på vägarna är det nära till hands att vilja bygga bredare vägar. Det kan vara en snusförnuftig lösning på problemet. Lyssnar vi till förnuftets röst kanske vi börjar fundera på om vi verkligen vill ha en värld där människor behöver transportera sig långa sträckor varje dag, vad den bredare vägen gör med mindre samhällen längs med vägen och hur det globala klimatet påverkas av en bredare väg.

Torbjörns resonemang bygger på en mycket snäv måttstock för jordbruket – avkastning per ytenhet – och i mina ögon är det ett allt för snusförnuftigt synsätt. Ett förnuftigare perspektiv tar in fler och mycket mer komplexa aspekter. Hur ser vi på naturen – som en fiende att övervinna med konstgödsel eller en vän att samarbeta med? Vill vi vara beroende av import av konstgödsel? Ser vi jorden som något levande med ett eget värde eller ser vi den enbart som en behållare för våra växters rötter och näringen vi tillfört?

Hur vi, som enskilda och som samhälle, väljer att bruka jorden är långt ifrån så enkel som Torbjörn vill ge sken av. Det är en djupt existentiell fråga.

(Vi på Marstorps Mat odlar inte ekologiska grönsaker. Begreppet ekologiskt jordbruk och ekologisk mat är skyddade termer som endast får användas av de som är certifierade av ett kontrollorgan. Det har vi på Marstorp valt att inte vara. Däremot använder vi ekologiska principer och applicerar KRAVs regelverk i de flesta delar.)

Kundenkät 2020

Vi genomför varje år en enkät bland våra kunder för att få en känsla av vad vi gjort bra och vad vi behöver förändra inför kommande år. Så också förra året och jag vill gärna berätta om några av de saker vi lärt oss av den.

Vi känner ansvar – våra kunder också

Det som betyder mest för oss är faktiskt inte svaren i sig utan det faktum att det är så många av er som svarat alls. Mer än 50% har svarat på enkäten vilket vi är väldigt glada för. SCB kommer inte i närheten av en sådan svarsfrekvens. Vi känner ett stort personligt ansvar när vi odlar er mat och vi tolkar den höga svarsfrekvensen som att även ni känner ett ansvar gentemot oss.

Grönsaker – javisst. men ännu hellre grovsaker

De allra flesta av er är nöjda med både grönsakslådan och grovsakslådan men vi blev lite förvånande över att grovsakslådan faktiskt tycks mer populär (kolla på 5-stapeln!). Det känns bra att det nya konceptet 2020 med grovsaker och grönsaker fungerat!

Vilka grönsker?

I stort sett tycks ni ha uppskattat lådornas innehåll. Vissa grödor (som gurka) hade vi gärna odlat mer av men kunde av inte olika skäl. Några grödor kommer vi dra ner på (som bondbönor).

Vi har under nästan alla år vi odlat lyckats odla för mycket grönkål men 2020 verkar innebära ett trendbrott där många av er faktiskt vill ha mer grönkål än vad vi odlat.

Många hänger med hela året

Många av er hänger med hela året. Bland er som avslutat prenumerationen i förtid är den vanligaste anledningen faktiskt att ni fått för mycket grönsaker. Eller åtminstone mer än ni hunnit äta upp. Här finns det fortfarande förbättringar vi kan göra för att underlätta för er att faktiskt äta mer grönt och mer lokalt. Det kan handla om innehållet men också information kring lådorna.

Förbättring 1: fakturor

Vi vet att det har varit en hel del strul med faktur som inte kommit fram. Inför kommande år planerar vi ett antal förändringar för att försäkra oss om att det inte strular. Bland annat kommer vi fakturera en gång i månaden (istället för vid varje leverans) och även påminna med SMS när nya fakturor skickats.

Förbättring 2: potatis

Vi är medvetna om att potatisen inte alltid höll måttet. Ett problem här är lagringen efter skörd där kyla, värme, fukt och ljus kan förstöra knölarna. Vi jobbar på en plan för att undvika samma problem igen.

Nöjda, på det stora hela

Svaren på den klassiska frågan om man skulle rekommendera oss till en vän som frågade gör oss glada. Tack för det!

Marstorps Mat söker medarbetare

Några av våra medarbetare under 2020

Vi söker en person att anställa i vår grönsaksodling. Vi är ett litet och framåtblickande företag med ambition att utveckla primärproduktionen i Västerbotten i en hållbar riktning. Vår odling sker med småskaliga och energieffektiva metoder och präglas av ständiga förbättringar och effektiviseringar.
Vi odlar i Tvärålund på ca 1 hektar och främst på friland men även i växthustunnel. Vår främsta försäljningskanal är direkt till konsumenter i en prenumerationsform.

Arbetsuppgifterna består främst i manuellt arbete utomhus med ogräsrensning, skörd och packning av grönsaker. Arbetet varierar över säsongen och med vädret. Arbetet kräver ingen råstyrka men väl uthållighet och en vana att arbeta utomhus.

Vi söker dig som:

  • Är intresserad av grönsaksodling och hållbar matproduktion
  • Är uthållig, noggrann och har vana av att arbeta fysiskt.
  • Har B-körkort
  • Har du utbildning inom eller erfarenhet från jordbruk är det positivt men vi står för den utbildning och handledning du behöver. Arbetet sker främst i ett litet team med nära samarbete och därför fäster vi stor vikt vid personliga egenskaper, du får gärna vara lite konstig på rätt sätt.

Övrigt

Start slutet av juni alternativt början av augusti, fram tills sista november.
Omfattning: 80-100% enligt överenskommelse
Lön enligt kollektivavtal
Goda chanser till återanställning kommande säsonger.
Antagning sker löpande.
Har du frågor – kontakta:
Jakob Lidström på 076-1156556
eller bonde@marstorpsmat.se
Arbetsgivare
Marstorps Mat AB
www.marstorpsmat.se
Välkommen med din ansökan:
bonde@marstorpsmat.se

spetskål

Spetskål är till smak och karaktär mycket lik vitkål men den har ett spännande konformat utseende. Bladen är dessutom lite tunnare och går lättare att rulla. Perfekt om du vill göra wraps eller kåldolmar. I år odlar vi en sort som heter Filderkraut.

Vitkål

Vitkål är en stapelgröda med många användningsområden. Kålpudding, kåldolmar, coleslaw och vitkålssallad är några uppskattade anrättningar. Det går även utmärkt att syra vitkålen. Mjölksyrade grönsaker är mycket nyttiga eftersom de innehåller massor av nyttiga bakterier som din mage kommer att uppskatta. Syrade grönsaker har även extremt lång hållbarhet. Vi odlar vitkål som heter Castello, den är välvuxen, fast och smakfull.

purpurkål

Purpurkål liknar till smak och karaktär grönkålen men bjuder ett estetiskt tilltalande alternativ med sina dekorativa djupt purpurfärgade blad. Vi odlar purpurkål av sorten Redbor.